Alla har ett val, jag har beslutat mig själv att försöka ta mig tillbaka, dit där jag mådde som bäst.

Jag behöver din hjälp.

Jag trodde jag hade dig, jag trodde så klart fel.

Tror gör man dock i kyrkan, dit jag inte går.

Oavsett vad jag försöker med så blir det inte bra.

Jag har verkligen försökt allt för dig.

Men nu verkar det vara slut.

Inte ens vänskap kan hålla oss ihop.

Hur ska det fungera?

Besvara den frågan själv och kom sedan med ett briljant svar,

vilket jag fick.

"Hej, jag orkar inte med dig längre, du har gått och blivit en helt ny person".

Jag vet själv att det inte är jag som förändras, det är du själv.

Som en myra du trampar på, det är du som trampar på mig.

Känner mig falsk i dina ord, bara en människa utan själ.

Vad finns det då att leva för?

Det är dig jag saknar vid min sida, en person med känslor som förstår hur jag mår.